Hästmannen

foto; Peter Gerdehag

Idag blir det ett allt annat än inredning här på bloggen, har ni sett Hästmannen? Jag har sett filmen ett par gånger och läst boken och jag kan inte annat än faccineras av Stig-Anders och hans liv. Barnen/ungdomarna här hemma tycker han är skrämmande men de har varken sett eller läst om honom och jag tror nog att jag skulle känna samma sak om jag mötte honom utan att veta om hans liv. Jag har en dröm i bakhuvudet om ett liv i ett torp och ha både häst och ko utanför dörren, en dröm som kommer att stanna som dröm, nu hade jag inte velat ha möss springandes inne eller levt riktigt så primitivt som han lever men hans harmoni till naturen och vår jord gillar jag, så vill jag också leva.
När jag var barn fanns det ett par "orginal" i närheten av där vi bodde och jag måste säga att jag var lite rädd för dem ;o), Hugo hette den ena och Bernard hette den andra, jag tror att de ibland umgicks, eller minns jag fel mamma? De bodde i alla fall nära varann och jag vet att vi vid nåt tillfälle blev bjudna på fika hos Hugo och det var första gången i mitt liv jag vart bjuden på möglig sockerkaka och tyckte det var vidrigt men idag vet jag att för bara kanske 100 år sedan hörde det till vardagen för många, att få mögligt bröd. Hästmannen och andra "orginal" får mig att inse att jag har det himlans bra som kan ge mina barn, kläder, mat, kärlek och inte minst tid att vara barn och ungdomar, jag har varit prioriterad och fått vara så mycket med mina barn som jag fått vara, samtidigt som jag vet att Stig-Anders och andra som lever liknande liv som honom säkert är lyckliga över sina liv. En dag kanske jag kommer bo i ett torp men min kropp har redan gett upp så drömmarna kan inte följföljas helt men en bit in i drömmen har jag tänkt ta mig i det verkliga livet ;o)
Nog svamlat från mig, hoppas ni alla har en fin dag!
Kramis/LenaS